onsdag 11 mars 2009

angry and wondering

Ja jag är lite besviken och arg och ledsen och..undrar.

Genom min flytt till sydligare breddgrader så märkte jag vilka vänner man hade och inte, och nu med bröllopet så märks det vilka vänner man har, som verkligen ställer upp. Mina älskade tjejer, Johanna & Kajsa - ni är guld värda!
Det finns andra som jag undrar vart jag har. Jag har smsat en person flera gånger, och det enda jag får i svar, om jag får nåt, är att denne är stressad och har mycket att göra. Visst det förstår jag, men kan man inte ringa en snabbis när man får tid, bara för att faktiskt hålla kontakten? Jag t.o.m smsade om de skulle komma på bröllopet, och fick inte ens ett svar. vad ska jag tro? Jag antar att jag får stryka dem på listan, för med detta "engagemang" så vet man ju inte.
Varför är folk så slappa? Om man inte vill ha kontakt, kan inte man åtminstone säga att man inte kommer på en inbjudan? Blir så arg! Sen blir jag faktiskt ledsen, är jag inte värd mer än detta? Är jag inte värd att ringas till och ge besked?

Nog om tråkigheter, nu får det banne mig bli en låt som jag blir riktigt glad utav, som får benen att spritta och längtan till sommaren att växa!!



-----

4 kommentarer:

Zizzi sa...

Tråkigt med såna människor!
Kram cissi

Sandy sa...

Trist att det ska vara så! =(

Sv: Kutens är helt klart värt ett besök, jag måste erkänna att jag inte varit där på senaste. Men det har länge sett likadant ut och det gör det nog fortfarande =) Så förhoppningsvis står det nog kvar till nästa sommar ;)
Vore det inte något med en bröllopsresa till Gotland? hehe =)

vifsla sa...

När jag gifte mej ringde mina släktingar till min mamma och osade fast det stod mitt nummer på inbjudningskortet. Och det tyckte jag var störande.

Anonym sa...

Uscha det lät inte alls roligt! Hoppas de får upp ögonen & inser hur ledsen de gjort dig! Annars är de inte värda besväret! Kramiz!