Har inte orkat blogga om nåt vettigt i veckan, har varit väldigt upprörd och deprimerad för min älskade misse som fick lämna jordelivet i förrgår. Min stackars make fick åka med honom, jag klarade det verkligen inte. Han mådde inget vidare heller, vi fick gråta ikapp lite när han kom hem. men nu har fina Tyke fått en begravning iaf bakom huset. men jag kan verkligen inte sluta att gråta.
Jag vet att jag gjorde det rätta valet, men det är ju inte mindre tungt för det. När man ska avliva ett djur glömmer man ju allt som varit besvärligt och hela anledningen till att man tar det beslutet. Man kommer bara ihåg allt det bra och man undrar om man inte kunde ha gjort annorlunda.
Tyke som varit så stingslig och nervös, han var tvärlugn och supermysig under hela dagen. Jag tog en promenad med honom i koppel på dagen när det var soligt och fint, och han gick så beskedligt där och luktade på blommor och gräs. som om han visste och ville ta adjö av allt.
Jag älskar alla mina djur så vansinnigt att det känns som att jag själv ska dö när de försvinner ur mitt liv.
Vila i frid min underbare Tyke!
F;2002 D;2010
8 kommentarer:
Uscha vad jobbigt, men det var säkert rätt beslut..
Vet hur du känner dig. Många kramar!
Det gör ont i hjärtat att göra sig av med dom. Jag grät massor när jag tvingades avliva min hund som jag hade fått i julklapp av min pappa. förstår dig precis...
kramar om dig
Usch va jobbigt, fick nästan en tår i ögat själv när jag läste :(
Känner med dig. Har själv fått ta farväl av två jamande familjemedlemmar. Det känns tungt och du kommer vara ledsen ett tag, men sedan kommer sorgen gå över till glädje då du minns allt roligt ni haft ihop.
Många kramar/ Sofie (från FB och FL).
tack alla för era ord!
Beklagar verkligen!
Våra fyrbenta små vänner ligger en varmt om hjärtat.
hua vad sorgsamt...tänker på er.
kram
Skicka en kommentar